Martans

Idag har jag haft lönesamtal med min trevliga (Inte) chef..
Eftersom vi av olika anledningar avskyr varandra och spyr vid blotta åsynen av varandra så var jag laddad till tänderna.. Visste hur det samtalet skulle sluta, med att vi kastade sand på varandra och att jag gick där ifrån på ett mkt vuxet och moget sätt...

Blev en aning förvånad när kritiken aldrig kom, när jag istället för kritik fick något som i hennes värld skulle kunna vara beröm.. ( i hennes värld är det beröm om man inte får höra att man är totalt värdelös och borde hänga sig)
Det blev en aning jobbigt när jag skulle läsa upp min motivering på saker och ting, eftersom jag förutspått all denna kritik så hade ju jag bunkrat upp med en hel del kritik mot henne själv, för att jämna ut det lite, inte för jag vet vad kritik mot henne riktigt hörde hemma i mitt eget lönesamtal, men hey ska hon kasta skit så tänker inte jag vara sämre!!!


Problemet var ju bara att jag nu inte hade ngt att säga överhuvudtaget, försökte hitta EN enda liten positiv mening på två A4, men det gick fan inte, därför lät jag mest,

- eeeeh hmm alltså eeeh aaah hmm

Ska jag behöva gilla henne nu??? Bara för att hon var trevlig en enda dag av 1000???
Glöm det, kommer aldrig att hända..
Nu bekräftade hon bara det jag vetat hela tiden, och hon inte velat säga, att jag är bra på det jag gör!!!

Och det var hennes största misstag.. För nu kan hon AAAAALDRIG hävda motsatsen..
1-0 till mig Boss