Martans

P och jag blev medbjudna till kroatien för att segla i en vecka, och jag behövde inte ens flyga vilket jag var jävligt nöjd med eftersom jag har extrem flygskräck... Vi bilade dit, och det tog ju sin lilla tid kan jag säga..
Och om någon mot all förmodan går omkring med en längtan efter att få bila genom Tyskland (jag vet det var lite långsökt) så glöm det, Tyskland är inte kul, inte fint, inte något och försök hitta ett enda ställe som tar visa kort (lycka till).. Hur som hellst så kom vi ju dit till slut och jag råder varenda människa att åka dit.. Framförallt för att segla (även om själva seglingen till en början oxå var ett skräckfyllt ögonblick.. kunde ingen ha informerat mig om att det faktiskt lutar när man seglar.. Trodde att min sista stund var kommen och funderade starkt på att hoppa av på första bästa ställe och be dom plocka upp mig när dom kom tillbaka en vecka senare..Och jag hade fog för rädslan, TVÅ gånger gick vi på grund, en gång lyckades dom GLÖMMA att lägga ankar, så när vi kom tillbaka efter x antal pivos så låg båten uppe på land.. Bokstavligen..) Det är väldigt vackert i kroatien, och billigt... Och jag har längtat tillbaka sen vi kom hem.. Men nu vägrar den elaka P att bila dit igen, han tänker flyga säger han (han är ond) Och med den här flygrädslan så tycker jag helt enkelt att bila i ett dygn eller något är betydligt trevligare.. Så det slutar väl med att jag blir kvar här.... Ääääh det gör det naturligtvis inte, det slutar med att P får ändra sig... det är väl så det alltid slutar???